Tillsammans mot arbetslivskriminalitet

Akrimgruppen verkar för en konkurrensneutral, rättssäker och hållbar arbetsmarknad. Arbetslivskriminalitet har länge kunnat breda ut sig i skuggorna men vi synliggör, kontrollerar och agerar. Genom data, juridik, analys och fältarbete hjälper vi både privata och offentliga aktörer att ta kontroll över sina leverantörsled och bidra till en sundare marknad. Vi kombinerar etik med affärsnytta för långsiktig tillväxt på rätt villkor.

Risker måste synliggöras

Arbetslivskriminalitet döljer sig ofta långt under ytan. I stora bygg- och infrastrukturprojekt kan allt se korrekt ut i anbudet, men längre ner i entreprenadkedjan uppdagas skenanställningar, falska fakturor och arbetskraft utan tillstånd. I fastighetsförvaltning kan det röra sig om leverantörer som använder målvaktsbolag för städning eller teknisk drift. I skogen handlar det om arbetslag som inte är registrerade och som arbetar under farliga förhållanden. Inom transport finns dokumenterade fall av chaufförer med falska licenser och orimliga arbetstider. Riskerna finns där, men syns sällan vid en ytlig kontroll.

De ekonomiska och sociala konsekvenserna är omfattande. Staten förlorar stora skatteintäkter, arbetsskador ökar och brottsliga nätverk får resurser att växa. För företagen innebär det en snedvriden konkurrens där de som följer lagen får svårt att hävda sig. På individnivå leder det till osäkra anställningar och villkor långt under vad som är acceptabelt. Samhället i stort förlorar på att skuggekonomin tillåts växa. Därför är det avgörande att riskerna synliggörs i tid.

Ett effektivt motmedel är att systematiskt analysera bolag och leverantörsled. Genom digitala verktyg kan man upptäcka onormala förändringar i ägarstrukturer, faktureringsmönster eller personalomsättning. Oannonserade arbetsplatskontroller och samarbete mellan myndigheter och företag ger också bättre förutsättningar att identifiera oegentligheter. När risk betraktas som en kontinuerlig process snarare än en punktinsats minskar utrymmet för kriminalitet. Det är denna form av förebyggande analys som gör skillnaden mellan en trygg och en osäker marknad.

Branscherna behöver en kulturförändring kring risk. Det ska inte handla om att enbart uppfylla minimikraven för revision eller upphandling. Risk måste ses som en affärskritisk faktor, lika central som pris och kvalitet. När byggföretag, fastighetsägare, transportbolag och välfärdsaktörer börjar arbeta strategiskt med riskhantering höjs standarden för hela marknaden. På så sätt kan vi skydda både samhällsekonomin och människorna som arbetar i dessa sektorer. Att synliggöra risk är första steget mot att minska den.

Vem tar ansvar i underleverantörsleden

I dagens komplexa projektmiljöer finns ofta flera lager av underentreprenörer mellan beställaren och den som utför arbetet. Inom bygg och anläggning är det inte ovanligt med fyra eller fem led. Inom fastigheter kan det handla om driftbolag som lägger ut städ, underhåll och jour på underleverantörer som i sin tur tar in bemanningsföretag. I skogsbruket används entreprenadkedjor för avverkning, transport och plantering. Ju längre kedjan blir, desto svårare är det att följa upp ansvaret. Det är i dessa mellanrum arbetslivskriminaliteten får fäste.

När ansvarsfördelningen är oklar försvagas hela kontrollsystemet. Beställaren hänvisar ofta till kontraktet, huvudentreprenören till sina underleverantörer och längre ner i kedjan blir reglerna allt svårare att spåra. Ekobrottsmyndigheten har i flera fall konstaterat att företag i de lägsta leden helt saknar kollektivavtal, arbetsmiljöplan eller ens korrekt registrerade anställda. Resultatet blir osäkra arbetsplatser och företag som kan dumpa priser genom att kringgå reglerna. Detta snedvrider konkurrensen och skapar en osund marknad.

För att bryta detta krävs tydligare juridiskt ansvar hela vägen genom kedjan. I flera länder har man infört system med kedjeansvar, där huvudentreprenören hålls ansvarig för brott som begås även längre ner i leden. Detta skapar incitament att kontrollera sina leverantörer på riktigt och inte enbart på pappret. Så länge Sverige inte inför motsvarande krav finns ett strukturellt glapp som utnyttjas av oseriösa aktörer. Det måste bli lika självklart att granska sin fjärdeleverantör som sin förstapartner.

Samtidigt behöver branscherna själva ta initiativ. Om byggbolag, fastighetsägare, skogsföretag och transportörer börjar tillämpa interna system för kedjeansvar kan de ligga steget före lagstiftningen. Det stärker deras trovärdighet och skapar en tydligare standard för hela marknaden. I välfärden, där ansvaret för människors vård och omsorg ligger i potten, är detta särskilt viktigt. När ansvaret inte längre kan skjutas nedåt i kedjan minskar utrymmet för arbetslivskriminalitet. Tydlighet i ansvar är grunden för en tryggare arbetsmarknad.

När god etik och regelefterlevnad blir ett konkurrenshinder

Att följa lagar, betala skatter, teckna kollektivavtal och erbjuda rimliga arbetsvillkor borde vara en självklarhet. Men i praktiken upplever många seriösa företag att de förlorar uppdrag till aktörer som bryter mot regelverket eller utnyttjar kryphål. Detta gäller byggföretag som pressas av låga anbud, fastighetsförvaltare som konkurreras ut av bolag med lågbudgetlösningar och transportbolag som tvingas matcha orimliga priser. I skogen ser vi hur illegala avverkningar hotar både natur och seriösa aktörer. I välfärden handlar det om vårdbolag som prioriterar marginaler framför människors välbefinnande.

Detta är inte bara ett moraliskt problem utan också ett strukturellt hot mot hela näringslivet. När etik och regelefterlevnad blir en nackdel i konkurrensen förlorar vi långsiktigt både kompetens och investeringar. Seriösa företag tvingas välja mellan att kompromissa eller lämna marknaden. På sikt riskerar detta att driva fram en spiral där kvalitet och säkerhet alltid får stå tillbaka för pris. Det är en utveckling som samhället inte har råd med.

För att vända utvecklingen måste etik göras affärskritiskt. Offentliga upphandlingar kan spela en nyckelroll genom att väga in sociala, miljömässiga och arbetsrättsliga krav i högre grad. Privata beställare måste också ta ansvar och gå från kortsiktigt prisfokus till att väga in risk och långsiktighet. Banksektorn och investerare kan bidra genom att premiera företag som bygger på sunda affärsmodeller. När det blir mer lönsamt att göra rätt än att fuska vänds incitamenten i grunden.

Denna förändring kräver både styrning och kultur. Företag behöver förstå att etik inte är en kostnadspost utan en konkurrensfördel när marknaden värderar det rätt. Beställare, investerare och myndigheter måste gemensamt premiera de företag som tar ansvar. Om vi lyckas med detta kan vi skapa en marknad där långsiktighet och hållbarhet är normen. När etik inte längre är ett hinder utan en förutsättning kan hela samhället vinna.

Tillväxt på rätt villkor

Svensk arbetsmarknad står inför en paradox. Å ena sidan finns ett stort behov av tillväxt och kompetens inom bygg, infrastruktur, fastigheter, skog, transport och välfärd. Å andra sidan tillåts oseriösa aktörer dominera delar av marknaden genom att kringgå regler och pressa priser. Detta hindrar seriösa företag från att investera, växa och anställa. Resultatet blir en marknad där kortsiktighet går före långsiktighet. På sikt riskerar vi att bromsa den utveckling Sverige behöver.

Tillväxt på fel villkor skapar inte bara ekonomiska skador, utan också sociala. Arbetstagare hamnar i osäkra situationer, löner pressas och arbetsmiljöer försämras. När marknaden premierar fusk blir det svårt att locka unga till yrkena och kompetensförsörjningen hotas. Samhället förlorar dessutom skatteintäkter som annars hade kunnat användas till vård, skola och infrastruktur. Denna utveckling står i direkt motsats till Sveriges mål om hållbar tillväxt.

För att vända detta krävs starkare kontrollsystem och incitament som gör det lönsamt att göra rätt. Banker och investerare behöver premiera företag som arbetar transparent och långsiktigt. Offentliga beställare kan styra genom att sätta högre krav på leverantörsled och uppföljning. Privata företag kan på samma sätt höja sina egna standarder och på så sätt sätta press på branschen. Det är först när hela ekosystemet belönar regelefterlevnad som tillväxten kan ske på rätt villkor.

Tillväxt handlar i grunden om förtroende. När bygg- och fastighetsbranschen, transportsektorn, skogsbruket och välfärden präglas av ansvar och transparens, vågar fler investera och fler vill arbeta där. Det skapar en positiv spiral där seriösa aktörer stärks och samhället utvecklas hållbart. Om Sverige vill ha tillväxt som håller över tid måste vi välja att bygga den på ansvar, rättvisa och långsiktighet. Det är så vi skapar en arbetsmarknad som är stark nog att möta framtidens utmaningar.

Rekommendationer

Mer information kommer snart!